Sök i bloggen

Översätt bloggen

Kontakt










2010-03-02 08:44:51

Ni kanske är ett par förvånade människor därute som tänkt "skulle inte hon vara singel resten av livet?". Jo, jag skulle ju det. Åtminstonde skulle jag vara singel skitlänge. Frågan är ju då varför jag återigen är upptagen?! Svaret är lätt, kärleken kan du finna i den du minst anar det, kärleken kan komma när du minst är beredd på det och att neka kärleken för att du sagt att du ska vara singel är ju helpuckat!

Jag och Tim träffades aldra första gången midsommarafton 2009, jag hade fest här i min lägenhet och han kom hit, jag själv har inget minne av att just han var här eftersom han var nykter, han gick hem tidigt och det var supermycket folk här. Nästa gång vi sågs var åter igen hemma hos mig, Kir, Barre, Fia, jag och Tim spelade kort och drack, Tim åkte hem i tid eftersom han skulle upp dagen efter, kommer ihåg att jag knappt la märke till honom helt ärligt.

4 juli, Farris födelsedagsfest var första gången vi träffades "på riktigt". Det var första gången jag "såg" Tim. Första gången som vi pratade på riktigt. Han och Kocken kom väldigt sent till festen, alla vi andra var ordentligt packade och folk började sakta men säkert droppa av, Farri bjöd på sjukt god tonfisksallad och jag kröp upp i Tims knä. Det ena ledde till det andra och färden hem var helt klart en upplevelse i sig, på min rosa fina cykel.


Tim anländer till Farris fest.




JD gick runt bland alla :)

Hos mig låg det sedan en mycket känd Pölsa no. 1 tröjja kvar, och att få tag på Tim var som att hitta en nål i en höstack. INGEN ville ge honom mitt nummer och han själv hörde inte av sig. Runt 4 dagar senare ramlade det in "hej, hörde att jag glömt min tröja hos dig". Han kom över, tittade på film och hämtade sin tröja. Sedan åkte jag till Öland och Tim åkte på tågluff. Vi träffades hos Barre och när jag kom dit sa han '"hej, vad gör du här?" Jag åkte nämligen till cypern dagen efter och var bara hemma över kvällen. Det var väl det längsta samtalet som vi hade och efter det träffades vi lite sporadiskt.

Dagen som det faktiskt vände och som jag faktiskt ville träffa honom mer var en kväll när jag satt nere med Kir, Barre, Leonie och Fia på Ekbacken. Jag skickade "vi behöver fler folk hit, kan du komma? Ta med dig lite folk." Han kom såklart inte till ekbacken innan vi bestämde oss för att gå hem till mig. Fia drog vidare till ett ragg och lite senare droppade Tim och Rikard in hos mig. Efter den kvällen började jag längta. Vilja träffas oftare och jag började bry mig mer om honom. Oftast träffades vi när antingen vi båda eller bara han varit och festat.

Jag började vilja ses under veckorna, men med tanke på Tims knasiga jobb så var inte det nått att tala om, så det fick bli helgerna. Jag började umgås en hel del med Kocken, en av Tims vänner och det var många frågor i mitt lilla huvud. I oktober började mitt liv kretsa väldigt mycket runt Tim och sakta började folk inse att jag nog kände mer för honom än att jag bara brydde mig. Jag vägrade erkänna något men en kväll gick jag gråtandes hem med för mycket alkohol i kroppen efter att jag insett att jag blivit kär i en kille jag aldrig skulle få...

Var bara att berätta och responsen var precis så som jag förväntat mig, och precis den som den ska vara. Vi fortsatte träffas ett tag och tillslut orkade jag inte längre. Jag drog mig tillbaka i runt 3 - 4 veckor och åkte till Paris i början av december. Samma dag som jag kom hem fick jag ett sms om att han ville ses och jag längtade så mycket att jag inte kunde stå emot. Fick åter igen ett nej om att bli tillsammans. 30 december träffades vi och hade en helt underbar kväll och det var där det vände. Nyårsafton slutade i tårar, varför tar jag inte upp. Jag åker till USA och har under hela resan tät kontakt med Tim. Allt känns annorlunda och jag längtar efter honom varje dag.

Kommer hem från Usa och blir hämtad av honom, han har nämligen tagit ledigt. Hela dagen tillbringar vi med varandra, vi går på bio, avatar 3D. Sedan rasar allt i en väldans fart. 18:e januari kommer jag hem, 27 januari frågar jag chans igen och får äntligen ett ja! Sedan dess har det här bara varit en underbar resa. Hela resan från den där första kvällen till den här dagen har varit värt det totalt. Jag är kär i den här killen och skulle göra mycket för honom och jag älskar varenda liten detalj med honom.

Helen <3 Tim MUCH LOVE!


Skrivet av 2010-03-02, 08:44:51 i



Kommentarer
Postat av: Carro

Vilken fin "berättelse". :) Kärlek är alltid svårt, speciellt ej besvarad kärlek, men allt löste sig ju till slut för dig :D

2010-03-02 @ 11:55:38
URL: http://crazyoldcatlady.blogg.se/
Postat av: Carro

Mkt möjligt att jag gör det. Lär ju ta sin stund så man får väl göra sig tid till det en dag. Kan bli skoj att få tänka tillbaka och minnas lite. Även om det nu inte var aslängesen men iaf :)

2010-03-02 @ 12:31:38
URL: http://crazyoldcatlady.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Dette er et gratisdesign laget av http://meeretea.blogg.no